Legitimationen syns inte i spegeln
”Hur vet jag att den som ska ge mig fillers faktiskt får göra det?” Så låter frågan när den ställs högt, och den dyker gärna upp först när tiden redan är bokad. I november fylls kalendern med julbord, fester och släktmiddagar. Bokningen till en injektionsbehandling sker då ofta lika snabbt som en frisörtid: en länk i ett inlägg, ett erbjudande som gäller till söndag, en bekräftelse i mejlen. Frågan om vem som står bakom hinner sällan med i det tempot.
Svaret är tydligare i dag än det var för några år sedan. Sedan den 1 juli 2021 finns en särskild lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Den flyttade behandlingar som tidigare kunde utföras av nästan vem som helst in i hälso- och sjukvården, med det som hör till. Det innebär en vårdgivare som bär ansvaret, journalföring, krav på kompetens hos den som behandlar och tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg. Lagen satte också en åldersgräns på 18 år.
Lagen har dock en gräns som ofta missförstås. Den beskriver vad som ska finnas, men den kontrollerar inte att det finns i just det rum där du sitter. Det gör tillsynen i efterhand, när någon har anmält något eller när myndigheten väljer att granska. Före behandlingen är det i praktiken du själv som behöver ta reda på saken, och det går att göra på en kvart.
Det finns också en annan sak som lagen inte gör, och den är svårare att prata om. Den skiljer på den som får behandla och den som inte får, men den säger ingenting om vem som gör det bra. En legitimation är ett golv, inte ett betyg.
Vad går att kontrollera hemifrån?
Golvet går åtminstone att kontrollera utan att lämna soffan. Alla som bedriver hälso- och sjukvård ska vara anmälda till vårdgivarregistret, och det gäller också kliniken som erbjuder botox eller fillers i ett skyltfönster mellan en blomsterhandel och ett gym. Registret förs av Inspektionen för vård och omsorg. Hittar du inte verksamheten där är det skäl nog att ställa en fråga innan du betalar en handpenning.
Den andra delen gäller personen. Socialstyrelsen för register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, och där går det att se om den som ska behandla är legitimerad läkare, tandläkare eller sjuksköterska. Myndigheten har också föreskrifter om vilken kompetens som krävs för olika behandlingar, och de går att läsa på socialstyrelsen.se. Ett namn och en yrkestitel räcker för sökningen. Det är rimligt att fråga efter båda, och en seriös klinik brukar inte tycka att det är en konstig fråga.
Därefter blir det mindre svartvitt. Botulinumtoxin är ett receptbelagt läkemedel, vilket betyder att någon med rätt att förskriva det ska stå bakom ordinationen. Fillers av hyaluronsyra är i stället medicintekniska produkter, och där handlar riskbilden mer om var och hur djupt produkten läggs än om själva preparatet. Är det viktigare att en läkare finns i rummet eller att den som håller sprutan har gjort samma behandling hundratals gånger? Här finns ingen samsyn att luta sig mot. Den som har sett komplikationer efter en filler nära ett kärl vill gärna ha läkaren på plats, medan den som har sett ovana händer med fina titlar ofta lägger större vikt vid rutinen. Var i ansiktet behandlingen görs påverkar också avvägningen: läpparna och partierna kring näsan och ögonen brukar räknas som mer krävande än pannan.
Ingen av sökningarna säger något om vad som händer en lördagskväll tre dagar efter behandlingen, när svullnaden inte har lagt sig, och inte heller om det var klokt att boka just då. Därför sträcker sig förloppet nedan längre än till registren. Varje steg går att fråga …