Legitimationen syns inte i spegeln
”Hur vet jag att den som ska ge mig fillers faktiskt får göra det?” Så låter frågan när den ställs högt, och den dyker gärna upp först när tiden redan är bokad. I november fylls kalendern med julbord, fester och släktmiddagar. Bokningen till en injektionsbehandling sker då ofta lika snabbt som en frisörtid: en länk i ett inlägg, ett erbjudande som gäller till söndag, en bekräftelse i mejlen. Frågan om vem som står bakom hinner sällan med i det tempot.
Svaret är tydligare i dag än det var för några år sedan. Sedan den 1 juli 2021 finns en särskild lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Den flyttade behandlingar som tidigare kunde utföras av nästan vem som helst in i hälso- och sjukvården, med det som hör till. Det innebär en vårdgivare som bär ansvaret, journalföring, krav på kompetens hos den som behandlar och tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg. Lagen satte också en åldersgräns på 18 år.
Lagen har dock en gräns som ofta missförstås. Den beskriver vad som ska finnas, men den kontrollerar inte att det finns i just det rum där du sitter. Det gör tillsynen i efterhand, när någon har anmält något eller när myndigheten väljer att granska. Före behandlingen är det i praktiken du själv som behöver ta reda på saken, och det går att göra på en kvart.
Det finns också en annan sak som lagen inte gör, och den är svårare att prata om. Den skiljer på den som får behandla och den som inte får, men den säger ingenting om vem som gör det bra. En legitimation är ett golv, inte ett betyg.
Vad går att kontrollera hemifrån?
Golvet går åtminstone att kontrollera utan att lämna soffan. Alla som bedriver hälso- och sjukvård ska vara anmälda till vårdgivarregistret, och det gäller också kliniken som erbjuder botox eller fillers i ett skyltfönster mellan en blomsterhandel och ett gym. Registret förs av Inspektionen för vård och omsorg. Hittar du inte verksamheten där är det skäl nog att ställa en fråga innan du betalar en handpenning.
Den andra delen gäller personen. Socialstyrelsen för register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, och där går det att se om den som ska behandla är legitimerad läkare, tandläkare eller sjuksköterska. Myndigheten har också föreskrifter om vilken kompetens som krävs för olika behandlingar, och de går att läsa på socialstyrelsen.se. Ett namn och en yrkestitel räcker för sökningen. Det är rimligt att fråga efter båda, och en seriös klinik brukar inte tycka att det är en konstig fråga.
Därefter blir det mindre svartvitt. Botulinumtoxin är ett receptbelagt läkemedel, vilket betyder att någon med rätt att förskriva det ska stå bakom ordinationen. Fillers av hyaluronsyra är i stället medicintekniska produkter, och där handlar riskbilden mer om var och hur djupt produkten läggs än om själva preparatet. Är det viktigare att en läkare finns i rummet eller att den som håller sprutan har gjort samma behandling hundratals gånger? Här finns ingen samsyn att luta sig mot. Den som har sett komplikationer efter en filler nära ett kärl vill gärna ha läkaren på plats, medan den som har sett ovana händer med fina titlar ofta lägger större vikt vid rutinen. Var i ansiktet behandlingen görs påverkar också avvägningen: läpparna och partierna kring näsan och ögonen brukar räknas som mer krävande än pannan.
Ingen av sökningarna säger något om vad som händer en lördagskväll tre dagar efter behandlingen, när svullnaden inte har lagt sig, och inte heller om det var klokt att boka just då. Därför sträcker sig förloppet nedan längre än till registren. Varje steg går att fråga om innan något är bestämt.
- Vårdgivaren. Sök verksamheten i vårdgivarregistret. Klinikens namn och namnet på bolaget som står som vårdgivare är inte alltid samma, så fråga efter det senare om sökningen inte ger något.
- Behandlaren. Fråga vem som utför behandlingen och kontrollera legitimationen hos Socialstyrelsen. Gäller det botulinumtoxin, fråga också vem som ordinerar.
- Produkten. Be att få veta vilket preparat som används. Ett seriöst svar innehåller ett produktnamn, inte bara ordet hyaluronsyra, och produkten ska kunna noteras i din journal.
- Konsultationen. Den ska ligga före behandlingen och ta upp risker, förväntat resultat och vad som händer om resultatet inte blir som tänkt. Den ska också kunna sluta med att ingen behandling görs.
- Beredskapen. Fråga vem du ringer om något känns fel efter stängningsdags, och om kliniken har hyaluronidas tillgängligt, det enzym som kan lösa upp fillers av hyaluronsyra.
- Uppföljningen. Ta reda på om ett återbesök ingår och när det i så fall ligger. En korrigering görs helst först när svullnaden har lagt sig, inte samma vecka.
Konsultation, journal och klagovägar
Av stegen ovan är konsultationen den som säger mest, och den som är svårast att bedöma utifrån. Ett register ger ett ja eller ett nej. Ett samtal ger en känsla, och den är lätt att låta sig ledas av när man redan har bestämt sig. Ändå går det att lyssna efter vissa saker. Frågar behandlaren om läkemedel, tidigare behandlingar och sjukdomar, och om du ska resa eller ha något stort inbokat de närmaste veckorna? Pratar hon eller han om vad som inte går att uppnå, och inte bara om vad som går?
Frågan om vad som är inbokat väger extra tungt i november. En behandling som görs tio dagar före en fest ger mindre utrymme för det oförutsedda än en som görs i början av månaden. Blåmärken och svullnad är vanliga och brukar gå över, men hur lång tid det tar varierar mellan personer och områden. En korrigering kräver dessutom att det första resultatet har hunnit sätta sig. Den som bokar sent får därför ofta rådet att avvakta, och det är inte ett tecken på att kliniken vill slippa kunden.
Hos Klinik Villastan, liksom hos andra kliniker som arbetar med injektioner inom vårdens regelverk, räknas konsultationen som en del av behandlingen och inte som en försäljningsfas före den. I praktiken innebär det att samtalet journalförs, att risker gås igenom innan något bokas och att ett nej eller ett råd att vänta är ett fullt möjligt utfall. Där går skiljelinjen mot logiken i ett tidsbegränsat erbjudande: ett pris som gäller till söndag passar illa ihop med ett samtal som ska kunna sluta med att du väntar till januari.
Att samtalet och behandlingen journalförs kan låta som byråkrati, men journalen är det dokument som gör det möjligt att i efterhand se vad som gjordes, med vilken produkt och i vilken mängd. Byter du klinik ett år senare är det journalen som låter nästa behandlare veta vad som redan finns i vävnaden. Du har rätt att ta del av den, och det kan vara klokt att be om en kopia efter varje behandling.
Journalen blir också viktig om något ändå går fel, och för det finns en ordning. Klagomål ska i första hand riktas till vårdgivaren, som ska besvara dem. Räcker inte det kan du vända dig till IVO. Eftersom behandlingen räknas som hälso- och sjukvård ska vårdgivaren också ha en patientförsäkring, vilket kan bli avgörande om en skada visar sig vara bestående. Om sådana ärenden brukar leda till ersättning när det gäller just estetiska behandlingar har jag inte kunnat belägga, så det är en fråga att ställa direkt till försäkringsgivaren, helst innan den behöver ställas på riktigt.
Själva sökningarna går att göra samma kväll som bekräftelsen kommer i mejlen. Frågan om just den här personen, i just det här rummet, är den man vill ska röra ens ansikte inför jul får vänta till samtalet. Men saknas kliniken i registret, eller kan ingen svara på vem som ordinerar, är en förlorad handpenning sannolikt det billigaste som kan hända.
Uppgifter om hur konsultation, journalföring och uppföljning läggs upp i praktiken kommer från klinikvillastan.com.